Munväder Film på Bio: London Has Fallen

London has fallen

”To those who threaten our freedom: America will rise up. And make no mistake; we will find you, and we will destroy you.”

Svunna är inte de tider då svulstig amerikansk patriotism frontas av en fåordig machohjälte som duckar ännu mer svulstiga explosioner och högljudd skottlossning! London Has Fallen, uppföljaren till 2013:s Olympus Has Fallen, tar oss, genremässigt, tillbaka till det sena 80-talet/tidiga 90-talet och själv tänkte jag se om det är en åktur som är värd att ta.

London Has Fallen
http://www.imdb.com/title/tt3300542/?ref_=nv_sr_1
Regi: Babak Najafi
I rollerna: Gerard Butler, Aaron Eckhart, Morgan Freeman m.fl.

Mike Banning (Gerard Butler) är tillbaka för att än en gång skydda den amerikanska presidenten (Aaron Eckhart) från terrorister som vill västvärlden illa. Under en statsbegravning för den brittiska premiärministern i London attackerar terrorister och börjar, men extrem precision, lönnmörda samtliga utav västvärldens ledande figurer och den amerikanska presidenten är det allra mest åtråvärda målet. London blir en krigszon och Mike måste använda alla sina färdigheter för att överlista terroristerna och få hem presidenten levande.

Under 70-, 80-talet (samt lite in på 90-talet) var filmstudion The Cannon Group en hyfsat stor kraft att räkna med på b-filmsmarknaden. De är, såhär i efterhand, mest kända för filmer som Death Wish 2, Death Wish 3 och Death Wish 4 samt Chuck Norris-klassiker som Invasion U.S.A.och The Delta Force för att nämna några. Anledningen till att jag tar upp detta är att London Has Fallen och dess föregångare Olympus Has Fallen är filmer som hade passat in perfekt i Cannon Films svulstiga kavalkad av billig action. När en ser dem känns det lite som om två manus från det sena 80-talet kastats genom ett fönster i tiden och landat på ett skrivbord hos någon producent på Millenium Films.

Kort sagt så är London Has Fallen en urbota löjlig och larvig film. Den amerikanska flaggan svajar majestätiskt till dånande musik, den amerikanska livvakten spelad av Gerard Butler är en enmansarmé som är mer kompetent än alla västvärldens säkerhetstjänster sammanlagt och mellan alla explosioner och skottlossningar gör sig den här ”America, Fuck Yeah-känslan” ständigt påmind.

london has fallen

Men är filmen dålig för det? Det är förstås en smaksak. Många kritiker har dissat den här filmen å det grövsta och jag kan verkligen förstå varför en inte skulle gilla den här filmen särskilt mycket. Personligen tycker jag dock att den är väldigt lagom. Inget i London Has Fallen tyder på att den är menad att tas på allvar i någon större utsträckning utan likt en Steven Seagal- eller Chuck Norris-film från 80-, 90-talet så vräker den på med one-liners, fet action och amerikansk stolthet med en väldigt tydligt glimt i ögat.

Att en film av denna kaliber inte tar sig själv på så stort allvar är naturligtvis ingen garanti för att den ska vara underhållande men London Has Fallen, likt sin storebror Olympus Has Fallen, gör allt det där löjliga på rätt sätt för att en ska kunna känna sig underhållen under merparten av tiden. Action-sekvenserna är välgjorda och en behöver aldrig känna sig förvirrad i förhållande till vad som pågår tack vare ett snyggt och stabilt kameraarbete (lite av en raritet när det kommer till action idag) plus att jag, personligen, gillar att de dragit ner en hel del på de onödiga CGI-tillskotten i den här filmen. Praktiska effekter i action ger nästan alltid mer tyngd till det hela. Sedan har vi förstås filmens stjärna, Gerard Butler, som verkligen sätter den här typen av roll till 100%. Han spelar den rakt, ärligt och seriöst samt att han levererar sina töntiga one-liners med charm och en klart godkänd ”badass-faktor”.

London Has Fallen är förstås inte en film för alla, men de som gillar den här typen av svulstig action att stänga av hjärnan till en stund och bara flyta med i kommer garanterat att finna den här filmen passande. Den vet vad den gör och vad den är och gör inga fåfänga försök att vara något mer än så, vilket är tur. Ett och annat smärre problem eller störande moment, som filmen har, går att stå ut med när en ser till helhetsbilden och allt som allt är den varken bättre eller sämre än sin föregångare. Helt klart värd en biosittning för alla de som vet att de gillar den här typen av rulle!

Betyg: 3 Munvädrare av 5
EnMunvädrareEnMunvädrareEnMunvädrare