Munväder Film på Bio: Djungelboken

”I can’t help but notice there’s this strange odor today… What is it, this scent? It’s almost like some kind of man-cub.”

Det är inte bara superhjältefilm och högerkristen propagandafilm som envist klistrar sig fast på tapeten i dessa dagar utan det kan knappast ha undgått någon att remakes (fortfarande) högljutt annonserar sin närvaro i bioutbudet. Disney, med ett drygt 10-tal planerade remakes på gång, lyser förstås starkt med sin närvaro (och skuld) i detta och det senaste CGI-monstret som nått biograferna från deras sida är förstås Djungelboken.

http://www.imdb.com/title/tt3040964/?ref_=nv_sr_1
Regi: Jon Favreau
I rollerna: Neel Sethi, Bill Murray, Ben Kingsley m.fl.

Jaja, vi kan alla gnälla på remakes och hur fantasilösa de är samtidigt som vi, för det mesta, ändå är rätt så nyfikna på hur några utav dem kommer att se ut och vad de kanske kommer att tillföra till en redan välkänd och mången gång berättad historia. Jag (Munväder-Henrik) må för det mesta reagera med skepticism så fort jag hör en remake annonseras, men i ärlighetens namn så är jag alltsom oftast pigg på att se dem. Särskilt när det gäller filmer som jag inte tyckte fungerade så bra i sin originalform. Alla förtjänar ju en andra chans, eller hur?

Disneys Djungelboken är väl inte direkt en film som jag tycker var ofullständig i sin originalform (den animerade från 1967). Det var en av de Disneyfilmer som jag såg upprepade gånger i min barndom, och således kan nästan utantill, men som kanske inte lämnade några djupare spår egentligen. Det är en väldigt bra film men långt ifrån en av de Disneyklassiker som jag inte kan leva utan.

Jon Favreaus nyinspelning av Rudyard Kiplings fabler om Mowgli och hans tillvaro i djungeln tillsammans med allehanda talande djur är alltså något som varken kittlat mig eller fått mig att gå i taket på förhand. Efter att ha sett den kan jag med 100% säkerhet säga att läget är oförändrat. Såpass obsolet är denna nyinspelning av Djungelboken och det kanske också var väldigt väntat med tanke på hur tidigare CGI-blaffor till remakes av Disneyklassiker har sett ut.

Alla känner ju till denna story så jag tror inte jag behöver gå in på den i någon närmare detalj. Denna film ändrar inte heller storyn som vi känner till den från tidigare Disney med undantag för att utförandet ser en aning annorlunda ut. Att Jon Favreau haft lite idéer är tydligt, men det är sällan som de idéerna blir till något bra eller minnesvärt. Då och då verkar filmen vilja nosa sig in på lite mörkare och mer ”vuxna” territorier för att sedan direkt gå tillbaka till det mer lättsamma, vilket gör att tonen blir oerhört ojämn och irriterande – något som blir som allra mest uppenbart i scenen då Kung Louie (här spelad av Christopher Walken) gör sin entré. Den scenen är en perfekt sammanfattning av hur oerhört ojämn och illa konstruerad tonen i denna film är. Detta i kombination med att vi alla vet vad som kommer att hända härnäst och hur det kommer gå i slutändan gör att Djungelboken blir en film som bara ”finns” istället för något som känns relevant eller intressant.

Det är definitivt ingen dålig film. Den har sina problem och den har sina ljusa stunder, men överlag är det inget med den som är det minsta minnesvärt. Den kommer säkerligen vara kul för barn och för några av oss vuxna, men till syvende och sist så kan jag bara säga att om jag någon gång skulle bli sugen på att se Djungelboken så skulle det inte vara denna version utav den som jag skulle gå tillbaka till.

Betyg: 3 Munvädrare av 5