CPH PIX 2016 – Dag 5

Till skillnad från musikfestivaler så är filmfestivaler inte lika koncentrerade upplevelser utan utsträckt över en längre period. Med förnyad energi så ger jag mig nu in i nästa etapp och rapportera från CPH PIX, där jag nu är inne på min femte dag.

Som vanligt så började det med en händelsefattig tågresa mot Köpenhamn och senare med en promenad mot det historiska Dagmar Teatret för att se kvällens första film, schweiziska Aloys.

Aloys (CH)
Regi: Tobias Nölle
Medverkande: Georg Friedrich, Tilde Von Overbeck, Kamil Krejcí mfl.

Titelkaraktären Aloys (Georg Friedrich) jobbar som privatdetektiv i sin familjefirma. Problemet är att hans far precis har avlidit och han har därmed förlorat sina enda starka relation. En nedåtgående spiral i ensamhet och alkoholism så förs han samman med Vera (Tilde Von Overbeck), i en lek som suddar ut gränserna mellan fantasi och verklighet.

Beskriven av regissören själv som typ en spirituell uppföljare till Avlyssningen så är den en gedigen regidebut från Tobias Nölle. Den följer ganska väl in på inspirationskällan och just denna balansgång mellan vad som är verkligt och vad som är fantasi är välgjord och underhållande. Georg Friederich och Tilde Von Overbeck har en naturlig kemi och känns trovärdiga i sina roller. Deras interaktioner och vändningar gör att filmen känns fräsch och ständigt gående i en riktning. Det finns dock vissa tillfällen i filmen som känns röriga och där man tappar fokus på det väsentliga som drar ner intrycket lite. Men det hindrar inte Aloys från att vara en strålande debut som tack vare huvudrollsinnehavarna och ett intressant koncept är en underhållande resa som behandlar viktiga frågor. Rekommenderar filmen starkt som tillhör bland de starkaste jag sett på CPH PIX hittills.

Ett par timmars väntande på näst föreställning gjorde att jag hade tid att samla tankarna kring filmen. Det gavs även tid till att slappna av och insupa festivalstämningen på Cinemateket, som är center för festivalen och Dansk Filmindustri.

Desierto (MX)
Regi: Jonás Cuarón
Medverkande: Gael García Bernal, Jeffrey Dean Morgan, Alondra Hidalgo mfl.

En grupp mexikanska flyktingar (med bland andra Gael García Bernal & Alondra Hidalgo) på flykt över gränsen till USA stöter på vigilanten Sam (Jeffrey Dean Morgan) som är självutnämnd gränsvakt som fridfullt skickar tillbaka dem igen.

På pappret låter detta som en spännande film med namnkunniga skådespelare och folk bakom. Jonás Cuarón (son till Alfonso Cuarón) har en intressant idé som i dessa tider tyvärr är högaktuell med problematiken som det innebär. Tyvärr är handlingen i filmen förutsägbar och erbjuder näst intill inga överraskningar förutom ett väldigt brutalt och ärligt perspektiv. Man kommer aldrig nära inpå karaktärerna som mer känns som berättarverktyg än människor. Många detaljer leder ingenvart och gör handlingen väldigt simpel och saknar det engagemang. Bitvis så saknas också spänningen på grund av ett annorlunda perspektiv. Det är lite synd då både Gael García Bernal och Jeffrey Dean Morgan båda är karismatiska skådespelare som brukar vara medryckande att kolla på. Deras charm saknas för det mesta i filmen och förmodligen beror detta på att väldigt lite utrymme ges att utveckla dessa karaktärer. Hade man förväntat sig att se Jeffrey Dean Morgan göra något liknande det han just nu gör på TV som Negan i The Walking Dead så kommer man förmodligen bli besviken. Motiveringen för karaktären saknas för att förstå det övergrepp och hemska akter han begår i filmen.

Hade det spenderats mer tid på att fokusera större delar på karaktärerna så hade denna film förmodligen haft en mycket större slagkraft. I synnerhet då en gyllene möjlighet för samhällskommentarer på dagens klimat finns i filmen men hade givit en större effekt om man fokuserat på detta.